Vecka 38

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

Mina tankar: Äntligen är man fullgången så att säga! Men det kan dröja 6 veckor om jag går över maxtid :/ Men det hoppas vi inte! Han är nu välkommen när som helst! :D Oerhört trött på att vara höggravid men man börjar vänja sig vid det också, vissa dagar är det pest och vissa dagar överkomligt. Fantastiskt med sommar och värme men som höggravid är det inte riktigt lika kul men man mår ju bra av fint väder så ska inte klaga! :D Hoppas, hoppas han tar sitt förnuft till fånga och kommer ut inom en väldigt snar framtid. Det med att förstföderskor går över tiden kan ju stämma men mååååånga förstföderskor jag hört om har fått tidigare, fler som fått tidigt än sent. Skulle vilja se exakt statistik på detta, måste kollas upp! Men jag har alltid sån otur så jag är beredd på att gå över max... Men ingen är lyckligare än jag om han kommer innan midsommar! :) Börjar bli lite frustrerad nu alltså... I övrigt mår man väl ändå bra förutom att all energi bara försvunnit ur kroppen! Man lär inte bli piggare med en liten bebis men förhoppningsvis rinner inte bara den här energin ur kroppen utan man är trött för man inte får sova. Nu är man trött av att göra ingenting! Inte i huvudet dock, bara i kroppen. Sover som en kratta också! Livet som höggravid är ju fantastiskt! ;) Jag har inte så mycket känningar heller, tror jag haft någon förvärk senaste dagarna men det är svårt att veta, idag har jag dock haft mer än nånsin, huggande och molande långt, långt ner. Så det kanske börjar ge lite tecken, det känns skönt!! Trist när inget alls händer liksom som visar att det närmar sig i alla fall. Igår hände något jätteskumt och efter det har jag fått mer ont till och från... Jag var på toa och när jag skulle därifrån kände jag verkligen hur något (måste ju vart huvudet) sjönk ner, som att någon släppte ner det, långt neråt! Man ska väl inte kunna känna när bebisen sjunker ner men blir väldigt förvånad om han inte sjönk ner rejält och kanske t o m fixerade sig där, kändes sååå tydligt och skumt! Sen fick jag molvärk efter det och har kommit oftare nu. Så något hände i alla fall för innan har han legat på exakt samma sätt och tryckt på samma ställen men efter det kom det ut någon fot och liknande på helt andra ställen än tidigare! Nu är det dock lite som det var innan... Men väldigt skum känsla! Bara han inte vänt sig tillbaka är jag nöjd men det tror jag inte! :)