Jag kan inte riktigt njuta ännu... Klart jag innerst inne är glad, men när J inte är säker på vad han vill... Han har alla sina drömmar han måste ge upp! Jag ger gärna upp mina drömmar för detta, det finns inget jag måste göra som jag inte kan göra med ett barn. Han däremot har lite andra drömmar, t ex åka till Afghanistan ett halvår / ett år...

Och vem är jag att döda hans drömmar och framtid?

Samtidigt känns det så jävla idiotiskt... Han visste att jag inte åt p-piller, han skyddade sig inte, vi pratade om OM det skulle hända och då lät allt okej. Nu när det väl är där vill han inte längre... Jag ska inte påstå att han tvingar mig att göra abort, absolut inte. Men däremot vet jag nu att han inte vill ha det och hur roligt känns det då att behålla det? Och att döda hans drömmar? Men hur jävla lätt kommer det bli för mig, som drömmer om detta, att DÖDA min dröm och att klara detta psykiskt efteråt...? Jag har sagt det att blir det abort kommer det troligtvis ta slut mellan oss... Men som jag sagt innan, jag vill inte förstöra hans framtid så även om jag "får som jag vill" kommer jag bara gå runt med ångest hela graviditeten, för att han gett upp sina drömmar (jag kan ju bara stå för att avstå från mina) och ångest över att han egentligen inte vill...

Han säger att han redan älskar h*n fast det är så nytt men jag tror inte han kan förstå, även om jag inte känner att jag har ngt i magen märker jag ju av ryggont, svullen mage osv. Räkan visar ju att h*n finns där...

Just nu vill jag bara slänga strumporna och gravid-boken jag köpte för att fylla i! Det känns som att det är enklast så, att avbryta allt... Men hur fan ska jag klara det? Och hur kan vi veta att vi kommer bli gravida igen och att vi inte kommer behöva försöka i flera år? Hur många år ska jag behöva vänta på honom?

En del av mig funderar på att klara mig själv, med räkan och lämna detta!

Jag vet ingenting just nu... Vill bara gråta!

J har aldrig kunnat bestämma sig och än mindre nu, jag orkar inte med sånt jävla vel! Och om en sån här stor grej. Men jag vet att han vill ha abort och att om jag bestämmer mig för det kommer han troligtvis inte gå emot det heller ens då det är dags att ta bort det... Men hur gör man det?! Okej om jag var 16 år, ensam, pluggade. Men nu har vi båda jobb, jag är 23 år och vi har ekonomi om vi klarar oss även om det inte är mer än så...